onsdag 29 februari 2012

Barn sköjar man inte bort så lätt

Idag har vi haft poolparty på våran baksida. Vi var och köpte en stor balja som man brukar blanda betong i här, men är den ny och fräch så går den utmärkt att bada i. Det verkar som att den blev en succe, i alla fall lät det så.



Annars tilltar luftens dåliga kvalitet här. Ibland är det så disigt att saker och byggnader försvinner i slutet på gatan man kör på. Skolorna håller barnen inne det mesta av tiden. Idrott får ske inomhus. Kanske inte så konstigt i Sverige, men här sker den mesta idrott ute, och det är bara i undantagsfall som man går in.

Idag när jag och Ingrid skulle hämta Noel efter skolan så blev det lite tid över innan han kom ut. Då passade Ingrid på att leka på pre-schools lekplats. Där finns lite av varje att sysselsätta sig men, bla lite byggmaterial av bambu. Jag parkerade på en bänk i skuggan och tänkte vänta i lugn och ro. Men Ingrid tyckte att jag skulle vara med och bygga och efter ett argumenterande fram och tillbaka:
- nej men du kan bygga själv Ingrid.
- men jag vill att du skall va med
- men du fixar det bättre själv. Jag vill sitta här och tat lungt
- nej men jag vill att du skall hjälpa mig och hålla
- men snälla Ingrid, bygg själv så blir det som du vill ha det
- men Pappa, om du är min pappa och älskar barnen, då bygger du med mig!!! (men händerna på höften)

Efter det tog argumentationen slut och det var bara att följa med och bygga. Barn skojar man inte bort så lätt. 

/Henrik

måndag 27 februari 2012

the Horizon

Vår hyresvärd glömde, eller vad hon nu gjorde, att betala decembers telefonräkning vilket medförde att vår telefon och internet stängdes av här - bara så där utan förvarning. Det är ju supereffektivt! Eftersom vi såg till att betala den omedelbar bums. Här behövs inga påminnelser inte, eller hot om inkasso. Men nu funkar det i alla fall.

Har idag överlevt ännu en cykeltur till och från jobbet (skojar bara, pappa), med munnen stängd och Casting Crowns i lurarna. Det är rätt charmlöst att cykla här just nu och man behöver komma ifrån den här luften ibland. Det gjorde vi i helgen. Owe Anbäcken, som varit regionledare fram tills nu avtackades. Det är hans ansikte på alla tröjorna. Avtackningen skedde med ett aktivt kalas på the Horizon, som är en underbar plats lite utanför stan. Det är en resort (allt heter i och för sig resort här) med tillhörande botanisk jättepark. Den tänker vi att alla ni som kommer hit ska få besöka.







Vi valde att sova över och fick lite pool och ledighetskänsla. Men det ÄR inte så jättevarmt i vattnet om ni frågar mig...





Visst är det vackert ljus. Men diset är föroreningar.

/Helen

Ps. Nu ska det gå bra att kommentera på bloggen.

torsdag 23 februari 2012

Barns utsatthet

Vill rekommendera min kollega Jonas Fållstens blogginlägg "Att bli tafsad på".
Problem av det slaget finns överallt, men förmodligen mer här.

http://jonasochjosefin.wordpress.com/2012/02/22/att-bli-tafsad-pa/

/Helen

onsdag 22 februari 2012

Jobb jobb

Februari passerar snart. Sportlov i Sverige. Februari brukar vara den månad då man är hemma med sjuka barn ungefär halva månaden. Men här är vi friska, i alla fall från influensor.

Jag har börjat cykla nu, visst är det bra, men försöker att inte tänka alltför mycket på den mängd av luftföroreningar som man får i sig av ungefär en timmes cykling om dagen. Det är inte så mycket avgaserna som det att man bränner och eldar risfält här. Hörde idag att nivåerna i Chiang Mai ligger långt över de högsta nivåer som uppnåtts på de värsta gatorna i Stockholm (kan det ha varit Hornsgatan?). Plötsligt är tanken på munskydd inte så väldigt främmande längre.

Jag cyklar till och från ett jobb som jag inte skrivit så mycket om. Och det är fortfarande inte så roligt att skriva om på en blogg, även om det i sig på alla sätt är utmanande. Av de snart fem veckorna jag funnits på kontoret har det hittills bara varit EN dag som jag inte suttit en majoritet av tiden i möten. Det har varit ett rätt högt tempo från dag ett. Min kollega uttryckte min introduktion som "överkörning pågår" och det kan kanske vara en träffande beskrivning.

I min tjänst som regionledare för Asien ingår att vara kontorschef. Utöver det kommer det ingå en del landansvar. Jag hoppas att det kan vara klart inom kort vilka länder det kan tänkas bli.

Snack-time på helgens utflykt till några stupor

/Helen

lördag 18 februari 2012

Internationellt


Igår var det stor internationell dag på Noels skola CMIS. Alla länder som representeras på skolan ombeds att föra fram sitt land på bästa sätt. Det finns i stort sett inga begränsningar för vad man kan göra. Allt ifrån att hänga upp sin flagga någonstans till att ha en stor monter som framhäver sitt land med matlagning och tävlingar.

I år, denna dag återkommer vartannat år, gjorde vi, Sverige, vad vi mäktade med och det blev faktiskt ganska bra. Denna dag planeras i detalj månader i förväg. Varje land som har en monter får hålla eleverna där i max 8 minuter, absolut inte mer.

Sveriges monter


Dagen började kl 10.00 med att de första eleverna går runt till de olika länderna och lär sig något, eller i alla fall får reda på något som de kanske inte visste innan. Efter första klassen matar det på fram till 11.30 med klasser tills alla elever på skolan varit runt till alla länder. Då börjar serveringen av mat från de olika länderna, alla hade inte mat. Det blev inga köttbullar i år. Men USA serverade pizza för fullt.

Sedan fortsatte paraden med alla länder som tågar in likt OS med sin flagga först in på skolans basketarena.

Skolans studierektor i kilt. Noels dagisklass leder paraden med FN-flaggan.
Nej Noel ville inte gå med.

Där blev det sedan en kulturshow med dans och annan kulturell förbrödring.

Vi i Sveriges monter gjorde en frågetävling med diverse frågor där vi försökte framhäva vårt fina land och ge USA en liten känga. En fråga handlade om vad som var en svensk skapelse, med alternativen HD-motorcyckel, Cocacolaflaskan, Golden Gate bron. Många gissade faktiskt på HD´n men det är flaskan. Tänk att vi format denna amerikanska ärkesymbol. Fantastiskt.

När vi åkte hem var vi trötta och nöjda över en väl genomförd dag till de svenska färgernas ära.

Man kan tycka att det är lite overkill - samtidigt roligt med så mycket mångfald.

Luften är inte alltid så bra här i stan och skolan rapporterar luftföroreningarna varje dag. Både igår och idag har det varit riktigt "smoggigt". Frågan är vad man ska göra med den informationen, stanna inne, använda munskydd?



/Henrik

onsdag 15 februari 2012

Talaat Ruamchok/Ruamchok market

Väldigt nära vår "mubaan", det vill säga vårt område (tänk Utby), finns en väldigt trevlig marknad. Allt säljs där. Den ligger för övrigt alldeles intill stans mest moderna supermarket, Rimping. På Rimping ligger maten väldigt trevligt upplagd och det spelas klassiskt i högtalarna. Trevligt men dyrt, men allt man behöver och längtar efter (utom kaviar) finns där.

På Ruamchok finns också allt men kanske inte allt man längtar efter. Försöker att ha ett öppet sinne för att smaken är olika.

Noel kollar in thailändska snacks




Det är vad det ser ut att vara

Men man kan faktiskt köpa helt "vanlig" thaimat också.


Mängders med olika sorters ris finns här

Fisk i hjärtform


Henrik väljer dom finaste potätrarna

Min kollega Watsa, som är lahu, rekommenderar "monkey soup" om man inte mår bra. Och hon äter allt på apan. Och fast det vänder sig i magen så försöker jag, verkligen försöker, att tänka. Det ÄR olika här i världen.



Noel är den enda av oss som klarar av att stå kvar här och titta. Vi lite känsliga kanske. Men vår kvällsmat idag blev sticky rice och grillad kyckling direkt från marknaden. Ett säkert familjekort!

/Helen

måndag 13 februari 2012

Vardag

Älskade, hatade vardag. Ibland vill man bara fly vardagen och ibland vill man bara hitta en vardag. Nu börjar vi i alla fall hitta vår vardag här. Just ikväll har jag precis kommit hem från en mycket trevlig senmiddag med min kollegor Josefin och Matilda. Matilda jobbar som informatör för EFK. Senaste månaden har hon rest runt i Asien och besökt projekt och imorgon reser hon hem till Sydafrika där hon bor. Besöker ni Chiang Mai, så besök The House!

Men så här började morgonen, som alla vardagsmornar:

Breakfast 7am at Richard´s
Frukosten blir inte roligare för att den äts i Thailand, jag lovar...
Alla glas och muggar ni ser i bakgrunden är inte sånt som vi hunnit köpa på oss, de tillhör huset.

Avfärd strax före åtta till kontor, dagis och nanny. Eftersom det inte är helt lätt att ta sig hem från kontoret om dagarna - det finns ingen kommunaltrafik, man får förlita sig på dyra tuktuks - så är tanken att jag ska börja cykla. Närsomhelst faktiskt!

Morgontrafik

Tvekar dock lite på om det är hälsosamt eller en hälsorisk att cykla i trafiken här. Och när man tittar på den här bilden ser man att det inte är helt självklart var det är tänkt att man ska cykla. Nä precis, det är ju inte tänkt att man ska cykla... Men det går inte att fortsätta betala dyra tuktuks hem så any day now.

Jag hoppar av vid ett trafikljus och Henrik fortsätter vidare med barnen. Först med Noel till CMIS, där han nu klarar sig helt själv hela dagarna och verkar ha accepterat den en och en halv timma (!) långa vilan. Därefter med Ingrid till residens Fållsten där hon delar nanny pi Noi med Bertil och Tage.

Tisdagar och torsdagar kommer Henrik att åka vidare till språkskolan. Han hoppar in i en kurs som redan börjat, så det blir en del inläsning för honom nu i början för att hinna i kapp.

En vardagslyx är att få äta lunch tillsammans med Ingrid. Eftersom kontoret bara ligger tre minuters promenad därifrån köper någon av oss oftast med lunch och så äter vi ihop där hemma.

Idag har Noel genomgått en så kallad assessment på dagis. Man kollar vad han kan och förstår för att utvärdera om han är mogen nog att gå vidare till Kindergarten i höst, motsvarande förskoleklass.
Inga problem enligt fadern.


Noel tillsammans med sin fröken Ms Kate
Lika vardagströtta barn och vuxna här som hemma. Ikväll har jag för första gången sen vi flyttade hit hunnit gå en kortis på nattmarknaden, men annars blir det verkligen inte många kvälls aktiviteter.

Tjugo över elva, så Gonatt!
/Helen

torsdag 9 februari 2012

Fågelholk

Om någon vill se en livs levande fågelholk, den finns bara i ett enda ex i Chiang Mai, kan ni komma till Walen School of Thai kl 10.00 i morgon. Då sitter den där, uppsatt i en skolbänk. Jag, Henrik skall börja läsa thai. Jag får väl försöka hitta på en anordning som gör att jag inte kommer så iq befriad ut. Jag skall hoppa in i en klass som kommit halvägs in i första grundkursen. Spelling handlar det om. Inte stavning som vi tänker utan man lär sig ordens olika tecken som alfabetet består av. Ja det gäller att stänga munnen så inga konstiga fåglar flyger ut. Då kan det bli jätte dumt. Jag återkommer i ämnet.

Annars blåste jag åter liv i en gammal ungdomsdröm idag, den att bli tennistjärna. Det var en blandad upplevelse. Efter en kvart var jag helt slut och letade efter befrielse i armbandsuret, 45 min kvar. Efter en halvtimme kippade jag efter luft. Som tur var hade tränaren (man kan hyra bana med tränare om man inte har någon att spela med) en hel vagn full med bollar så jag försökte så gott det gick att sprida ut dem så mycket som möjligt på hans planhalva. Sista 30 min stapplade jag mest runt och spred bollar över hela banan. Men det var kul, nästan hela tiden.

Nu sitter jag med en svullen fot i högläge. Jag trampade snett och vek foten under mig. De yttre ledbanden eller om man bara har ett, vet inte så noga. Men ont gör det, det vet jag. Ja så kan det gå om man inte lever i verkligheten, alltså tror på det omöjliga, att bli tennisstjärna.

tisdag 7 februari 2012

Vår hjälte

Klockan är snart halv tio på kvällen här och bredvid mig i soffan ligger en kille som har rätt svårt att komma till ro på kvällarna. Det är förmodligen en del intryck, kanske främst språk, att bearbeta. Men han är en hjälte, Noel. Från att för en dryg vecka sedan vägrat gå ur bilen på dagis på morgonen, klarar han sig själv där hela dagarna. Han är nog den som har den största utmaningen av oss allihop -  att klara ut alla situationer under dagen på ett språk han inte alls behärskar eller förstår. Men mer och mer börjar han kommunicera med fröknar och barn och gör sig förstådd med hjälp av svenska och de väldigt få engelska ord han kan.

Visst kommer det säkert nya perioder när Noel inte vill vara där, men nu är vi glada över att det fungerar. Säkert har det också hjälpt att han är äldst. Han är nog ett halvår äldre än de äldsta barnen och för en gångs skull också lite större än de andra barnen. Hans jämnåriga går i det som heter Kindergarden och motsvarar förskoleklass. Men för att klara den nivån måste man kunna engelska och därför har han fått börja i Preschool där det är flest 4-åringar.

Förutom att han lär sig engelska är det thai-class varje dag, så det blir två språk på samma gång. Schemat på dagis är ganska uppstyrt. Man skulle nog kalla det för ett dagisprogram som avslutas varje dag klockan halv tre. Klockan tre ska alla barnen vara hämtade.

På fredag är det dags för Henrik att också börja thai-class. Han har varit på en test-lektion idag och ska nu köra igång på riktigt med lektioner tre förmiddagar i veckan.

fredag 3 februari 2012

Inspirerande arbetsrum

Ett rum med potential

Rosmarie, du njuter väl av utsikt och årstidsväxlingarna som du kan följa på kontoret i Wendelsbergsparken. För den utsikten är svårslagen...

Men visst är detta också ett kontorsrum med potential, man får bara inte stirra sig blind på inspirerande utsikter bara.

Jag delar rummet och tjänsten som regionledare för Asien med Josefin Fållsten, så här ser hon ut.

 Trevlig helg! /Helen

onsdag 1 februari 2012

Från klarhet till klarhet

Ja nu kan det inte vara fel eller på låtsas. Nu måste det vara sant. Pappa har gått om mamma i matlagningskunnande... I alla fall är det så när Ingrid ger sitt omdöme om kvällens chilliconcarne. Den blev god, det kan till och med jag hålla med om, men att den skulle få såna recensioner kunde inte ens jag ana. "Mamma, du kan inte laga god mat längre som pappa, du kan inte få igång elden." Vi lagar mat på gasspis här. En treåring har alltid rätt.

Noel tyckte också om det. Han frågade mig efter kvällsduschen om min favoritmat i Thailand. Jag sa "PizzaMania"...... Ett pizza ställe inte långt härifrån som gör/säljer väldigt goda pizzor. Kan va gött med lite annat än ris och kyckling i oändliga former men som för det mesta mynnar ut i nått liknande. Men jag tycker om det thailändska köket, tro inget annat. Men Noels favorit, idag i alla fall, var pappas chilliconcarne och PizzaMainia. Inte illa. Så ikväll kan jag luta mig tillbaka med ett leende.

Sen så har jag blivit utsedd till att va Sveriges representant i kommittén för planeringen av den internationella dagen på Noels skola, Chiang Mai International School, CMIS. Ingen annan hade tid så det fick bli jag. Det finns ingen hejd på vad man från skolan tycker att det skall va med på en sådan här dag. En del ordnar mat för ca 500 pers, nationell mat. Fast det vet inte amerikaner vad det är hos dem. Jag trodde att de skulle ha hamburgare eller nått liknande. Men det visar sig att de hade pizza förra året. Jag försökte hålla tillbaka min förvåning men kostade på mig ett förvånat fniss, så där lagom högt. Ville inte skämma ut Sverige. Men jag viskade till en ljushyad kvinna brevid som jag trodde var britt, att kommer inte pizza från Italien? Hon tittade på mig men sa inget. Hon var väl britt, eller...... Pratade inte mer med henne.

Sedan skall de va kulturella danser, kläder, lekar och annat nationellt. Vi får väl försöka hitta några vikingahjälmar och peruker med röda flätor, i kombo med blåa shorts och gul t-shirt. Detta tillsammans med små grodorna kommer nog hålla de flesta på lagom avstånd från Sverige monter.

Ja så kan en dag i Thailand vara. Den kan rymma allt.
/Henrik

Bloggintresserade